Gårdagen gick åt som smör en het sommardag, vilket det nästan var. Jag låg i alla fall i hängmattan och läste ut
Lekens möjligheter av Gunilla Lindqvist. Den boken är välskriven och lättförstålig, så det gick fint att sträckläsa den, tog dock lite drygt fyra timmar för mig att komma igenom den. Boken handlar om några daghem i Karlstad och Arvika, som arbetar mycket med det estetiska i sin vardag. De använder sig av litteraturen som de läser och skapar små rum på avdelningarna för olika workshops, personalen är otroligt engagerad i arbetet och måste lägga ner mycket tid och kraft på det estetiska på sin förskola. De känner att allt jobb de lägger ner får de tillbaka genom barnen, då de lever sig in i berättelserna och samtidigt tar lärdom av sina erfarenheter, det kan vara geografi eller handla om hur det är att vara utstött eller ensam.
När jag läste boken blev jag glatt överraskad av hur kul alla tyckte det var med deras estetiska upplevelser, men ju närmare slutet av boken jag kom så började jag fundera på, är det verkligen så lätt i verkligheten att få med sig alla barn i lekarnas berättelser? Lindqvist nämner dock på ett ställe i boken mot slutet, om en pojke som inte vill vara med till en början, men som sedan blir en av de drivande i äventyren. Jag funderar på varför det står så lite i
all studentlitteratur om de problem som uppstår i vardagen då alla barn är olika och klarar olika situationer på olika sätt? Hur klarar tex en elev med Aspergers eller ADHD dessa situationer, då undervisningen blir allt annat än lugn och strukturerad? Jag kan tänka mig att det passar svagare elever såsom dyslektiker bra, eftersom de kanske inte själva behöver läsa då och lär sig genom leken och det estetiska. Varför handlar litteraturen inte mer om det problem som uppstår i tex skolan och hur man kan försöka lösa dem, jag hoppas innerligt att det kommer sådan litteratur i framtidens olika kurser.
Bara lite tankar jag fick på min knöggliga väg till utbildad lärare. Men jag tror helt klart på att använda sig av det estetiska i skolan även för de äldre eleverna, då de får en närmre och bättre kontakt till varandra och på sikt hoppas jag att man kan slippa vissa tråkiga moment i skolan såsom mobbnigar och kränkningar.
Nej nu ska jag fortsätta att läsa lite annat, då jag har en del kvar att ta mig igenom på bara några dagar då skolan tar sommarlov. Det är något jag själv skulle behöva men man måste ju leva oxå så jag får ta och jobba istället.